K-märkning av fritidsbåtar – utvärdering

Många av er som är engagerade i de äldre fritidsbåtarna har vi på Sjöhistoriska museet/Statens maritima museer varit i kontakt med under de senaste åren. Många av er har också redan framfört era tankar och förslag inom ramarna för k-märkningen av fritidsbåtar. Dessa förslag använder vi som utgångspunkt i det utvärderingsarbete som nu pågår. Utvärderingen var beslutad redan då vi började med k-märkningen av fritidsbåtar 2009.

Inom Sjöhistoriska museet/Statens maritima museer menar vi att k-märkningen av fritidsbåtar är till nytta för denna del av det flytande kulturarvet. Det intryck vi fått i våra kontakter med både ägarna till de k-märkta fritidsbåtarna och de ideella föreningar som arbetar för att främja de äldre fritidsbåtarna är generellt sett positivt.

Ett förslag vill vi presentera redan nu. Vi kommer att ta fram ett märke att sätta upp i båten, som kommer att erbjudas båtägarna till självkostnadspris. Märket har efterfrågats av många.

Till detta brev bifogas en frågelista – svaren lämnas på separata blad. Vi bifogar även de kriterier som hittills gällt för vilka båtar som kan vara aktuella för k-märkning.

Ytterligare information kan du/ni få av Fredrik Blomqvist, 08-519 549 38, e-post: . Svar kan lämnas både via e-post (hänvisa till frågornas numrering) eller per post: Sjöhistoriska museet, Box 27131, 102 52 Stockholm, märk kuvertet K-märkt.

Vi vill ha in era svar före den 1 november 2011.

Sjöhistoriska Museet kommer att ta fram ett märke att sätta upp i båten, som kommer att erbjudas båtägarna till självkostnadspris. Märket har efterfrågats av många.

-------------------------

Utvärderingsfrågor – k-märkning av fritidsbåtar

Om du/ni vill får ni gärna skriva under synpunkterna med namn. Om du/ni företräder en förening vill vi gärna veta vilken förening det är.

Frågor:

 1) Sjöhistoriska museets/SMM:s syfte med k-märkning av fritidsbåtar är att stärka intresset för, kunskapen om och höja statusen på den äldre fritidsbåtsflottan. Har du/ni förslag hur vi gemensamt kan arbeta/verka för att uppnå dessa syften?­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­

2) Sjöhistoriska museet/SMM vill även förbättra förutsättningarna för bevarande av äldre fritidsbåtar. Har du/ni förslag hur vi gemensamt arbeta/verka för att uppnå dessa syften?

3) Utöver grundläggande historiska uppgifter om byggnadsår, konstruktör och båtbyggare anser museet att historien runt båten och båtlivet är viktig. Det handlar om hur och var båten använts, vem som ägt den, med mera. Har du/ni förslag på hur man kan arbeta med den delen av båtens historia?

4) Frivilligheten är en av grundprinciperna i Sjöhistoriska museets/SMM:s k-märkning av fritidsbåtar. Det är ju ägaren själv som ansöker om k-märkning. Hur ska man se på k-märkningen efter att en k-märkt båt bytt ägare? Har du/ni tankar kring detta?

5) Sjöhistoriska museet/SMM anser att kriterierna för vilka båtar som ska kunna k-märkas i huvudsak är relevanta. Samtidigt är det viktigt att fundera vad som kan utvecklas och förbättras. Har du/ni några särskilda förslag på förändringar av kriterierna?

6) Här kan du/ni även lämna andra synpunkter på k-märkningen av fritidsbåtar.

-------------------------------------------------------

Nedan finns kriterier som hittills gällt för vilka båtar som kan vara aktuella för k-märkning.

1. En k-märkt fritidsbåt ska:

a) ursprungligen vara byggd som fritidsbåt,

b) antingen vara byggd i Sverige

eller vara ritad av en svensk båtkonstruktör

eller vara av sådan typ som varit vanlig i landet

eller på annat sätt anses vara nationellt bevarandevärd,

c) vara byggd före 1965,

d) ha en väldokumenterad historik, enligt punkt 2 nedan,

e) vid tiden för ansökan dels vara i gott, sjövärdigt skick, dels uppfylla de s.k. varsamhetskraven enligt punkt 3.

f) vara original/autentisk, inte en kopia eller replik av äldre båt.

g) bedömas specifikt som den individ båten är – alltså även om vissa fritidsbåtar tillverkats i serier så avser K-märkt fritidsbåt

enbart den specifika båt som ansökan avser, och inte serien eller typen.

2. Båtens historia

Båtens historia och autenticitet ska kunna styrkas genom ritningar, matrikeluppgifter eller annan dokumentation. Ritningar ska genom signering eller på annat sätt vara tydligt kopplade till namngiven konstruktör inför båtens byggnation; i efterhand gjorda uppmätningsritningar är inte tillräckligt. Matrikeluppgifter kan vara utdrag ur medlemsregister vid båtklubbar och liknande organisationer. Om inget av ovanstående krav kan uppfyllas kan under vissa omständigheter göras en individuell bedömning av båten och dess ursprung, baserat på ägaruppgifter, s.k. muntlig tradition och t.ex. äldre fotodokumentation. Eftersom Statens maritima museer ser eventuella reparationer, restaureringar, ombyggnader och förändringar som årsringar och en del av båtens historia behövs dokumentation som berättar om detta. Det kan vara viktigt att veta vad som är ursprungligt och vad som tillkommit senare vid den aktuella bedömningen.

3. Båtens skick

Båtens skick och utförande bedöms vid tiden för ansökan. Här gäller att reparationer, restaureringar, ombyggnader och förändringar ska vara kompetent och varsamt utförda, och med hänsyn tagen till båtens typ och särart. Förändringar kan också vara utförda som en anpassning till ett förändrat behov, och därigenom representera en specifik och intressant händelse eller epok. Vad gäller entypsbåtar för kappsegling gäller – förutom nämnda krav – att förändringar godkänts och skett i enlighet med klassreglerna för båttypen och sådana bestämmelser som respektive förbund satt upp. Hit räknas även internationella regelverk. För motorbåtar gäller att eventuella motorbyten inte fått båten att på ett markant sätt avvika i prestanda i förhållande till andra, jämförbara båtar.